2025-05-08
The Northman måste vara en av de sämsta filmer jag har sett i hela mitt liv – och det vill inte säga lite! Jag har sett VANSINNIGT många filmer genom åren, och denna sunkrulle var så patetiskt skrattretande usel att jag av ren nyfikenhet lockades att se hela från början till slut – hur dåligt kan det egentligen bli?
Detta groteska pekoral är någon sorts surrealistisk vikingafantasy, med ett pseudopoetiskt manus av sällsamt onaturligt slag, omväxlande djuriska grymtanden och vrål, med bisarrt högtravande repliker som är fullkomligt omöjliga att säga på ett naturligt sätt ens för de bästa av skådespelare. Alltså säger man dem inte naturligt. Man reciterar, med melodramatiskt darr på rösten, och grymtar, med krystade röster och överdrivna vrål – allt i miljöer och stämningslägen som känns som en alldeles för lång mardröm. Handlingen är så ofattbart banal att man gärna förtränger den. Klassisk hämndhistoria, med mycket blod, knivar och svärd. Och så lite trollkonster med mystiska magiker. Underbart.
Manusförfattaren måste ha överdoserat på psykedelika av en extrem sort. Regissören likaså. Det finns inte en enda replik som känns naturlig. Allt är krystat och överdrivet melodramatiskt. Därtill ologiskt, och många dramaturgiska återvändsgränder. Fruktansvärt dåligt. Det enda positiva jag kan säga om denna film är att en del föremål är historiskt riktiga. Det skymtar en korrekt sejdstav i en scen, t.ex., och jag ser korrekt utformade edsringar, och en del annat. Rekvisitörerna har högst sannolikt studerat Neil Price bok ”The Viking Way: Religion and War in Late Iron Age Scandinavia” – en bok som självklart finns i min bokhylla, jämte hans nyare ”Children of Ash and Elm: A History of the Vikings”. Snyggt, förvisso, men det räcker liksom inte att en del rekvisita är historiskt korrekt för att berätta en bra historia.
Filmmakarna har på något märkligt sätt lyckats att locka flera utmärkta skådespelare att delta i den här produktionen – Alexander Skarsgård, Nicole Kidman, Ethan Hawke, Willem Dafoe m.fl. Jag hoppas verkligen att de fick väldigt bra betalt, som kompensation för att ha deltagit i detta skamliga fiasko.
Ingen av skådespelarna gör dock något större intryck, vilket är typiskt ett resultat av riktigt dålig regi. Jag inser att jag till och med missade Willem Defoe – en av mina favoritskådisar, som kan få vilken story som helst att lyfta – jag kan inte ens minnas vilken roll han spelade. Regin är alltså minst lika usel som manuset.
Och om det onaturliga inte redan räckte, så har Nicole Kidman – som en gång var så vacker – förstört sitt ansikte med alldeles för mycket plastikkirurgi, såpass att jag rycker bakåt lite, nästan varje gång jag ser henne. Hon har fått något monstruöst och onaturligt över sig, som tyvärr förstärks av kontexten.
Liksom i en hel del andra hopplöst usla actionfilmer har man här också infogat en mängd extremt överdrivna och därtill uselt koreograferade kampscener, som är så löjligt överdrivna att det inte går att ta på allvar en enda sekund. Under slutscenen, där antagonisterna fäktar med svärd intill en vulkan (skulle kunna vara hur dramatiskt/vackert/spännande som helst), känner jag mig bara blasé och uttråkad. Det är för mycket, bara, för löjligt. Det går inte att ta på allvar.
Mitt råd – se inte denna film. Jag lovar att min recension är hundra gånger mer underhållande än filmen – och den går fortare att läsa.
Carl Johan Rehbinder 2025
